En ny natt har gått
och jag kan bara fundera



på när jag gav upp,
och slutade fungera

när la jag mig ner på
marken och skrek
tills jag dog

var det idag eller igår,
som jag verkligen fick nog



eller var det för längesen,
jag har bara dolt litegrann,



dolt känslorna som var
och tårarna som rann.



Fröken LSD som vi
kallar henne är
otroligt vacker



men egentligen bara
en mardröm fylld
med spackel.



Jag sjunker ihop,
tillåter trippen hon
tar med mig på



det är inte lönt att
säga emot,
hon vinner ändå.

Vi börjar med lite glädje,
för man måste vara
glad när man tar



jag har inte tid
med en snetripp,
så jag blandar ihop vad jag har,



man ska inte blanda
med alkohol, men allra
minst tabletter med tabletter



men ikväll orkar jag
inte bry mig,
jag köper dubbla biljetter.

Viskar efter dig,
och förlåt för
att jag sviker



jag vill inte vara tillbaka
men är det ändå
och jag springer, jag smiter.



Jag önskar jag kunde rädda oss,
rädda dig, rädda mig,
oss båda två



men jag kan bara hålla om dig,
viska om att
dina ögon är så blå



och ditt hjärta är så rött
älskling,
tillsammans måste vi ta oss fram



vi ska skapa nya,
bättre, minnen.
Spring in i min famn



jag ska ta emot,
jag ska hålla dig
ovanför ytan längre än jag kan



för allt som inkluderar dig,
det orkar jag, jag orkar allt



jag ska torka dina kinder,
och blåsa bort
tårarna fyllda med salt



ligger du på marken,
så lägger jag mig bredvid,
håller dig i handen



vi klarar oss ur den här orkanen,
viskar jag,
och försöker skydda ögonen från sanden.