Ett andetag är så tungt, ett ljus släcks så otroligt lätt
regn är tårar som gud gråter ut när ingenting är rätt
och vi, vi är bara misstag i en perfekt värld av perfektion
tillsammans med de andra, två sekunder från hoppet från bron

kläder är bara tygbitar, hjärtan är bara något blodigt
kärlek är obeskrivligt och mord kan faktiskt vara modigt.
Tårar är överdrivet, mat är överskattat, droger är underbart
döden är i en klass för sig men ni tycker att livet är självklart

Abstinens är egentligen bara saknad och magont är livet
och vi, vi är bara fel. Allt det jag säger finns redan nerskrivet
men vi har alltid gillat upprepningar, påminnelser och minnen
det förflutna är framtiden och framtiden dåtiden som en tår på kinden

och vi, vi är bara misstag i en överskuggad värld, dolt ljus
döden är vår närmsta vän, lyckan i magen är bara ett brus
En död tv, radion står på repeat medans orden slår i magen
vi sover nog aldrig, men vi gillar att låtsas le under dagen.

Ett brev är egentligen ingenting, bara ord nerskrivna på blad
livet är ett enda stort krav, och jag uppfyllde aldrig punkten \"glad\"
steget ut från bron är lättare än att vända åter och resa sig en gång till
och vi, jag, ja jag är nog allt som alla andra är, utom den lilla detaljen att jag inte vill.

och vi, vi är nog allt förutom perfektion
så jag ramlar in på ett slagfält med zoom,
lätt fångat, alldeles för lätt borttappat
jag klickar på off, fastän jag inte ens zappat

stjärnorna börjar försvinna i ett dunkel någonstans
och vi, jag, ja jag har nog inte ens någon chans,
för ikväll anländer döden och kramar min lilla hand
säger att det finns ingen tid att mista och jag lämnar land