Smält snö
i strida jokkar

Över vingliga stenar
genom snår av fjällbjörk
över blöta stenar
når vi vårt mål

Under snön forsar vatten
förädiskt
under snön forsar vatten iskallt
som döden.

Döden
Käre vän

Hur många gånger har du inte gett mig uppskov?
I sommar, när snön är borta, ska våra band
stärkas ytterligare

Min dotter ska vila i Nieras* famn
För alltid

Kanske kommer du till mig på samma berg
Inte i år
Det är försent
Men nästa år
eller där nästa

Min själ flyger
Min hjärna analyserar och håller dig på avstånd
så min själ kan flyga ännu högre

I örnens öga kommer vi att mötas
men håll nu
upp
Ta emot min gåva
min respekt
mitt hat
Varför valde du henne?
Och inte mig?

Varför fegade du inför mig
men tog ett oskyldigt liv?
Var det ett attribut
för att jag alltid fann liv
i att trotsa dig?

Vad vill du att det ska kosta?
Vad vill du att jag ska betala?
Vilket pris har du?

Det spelar ingen roll
Jag betalar inte
Du får inget gratis
Dina torpeder har inget här att hämta
min ande lever med den stora anden
vi lever tillsammans
kraga
hårda
ärrade
berget
och jag
och min dotters aska
får inte du
den får berget
Berget som när mig
som låter mig hånskratta åt dig
som ger mig som mest liv
en hårsmån från din lies slag
ska omfamna det du tog
och om det är dax
om du hinner i fatt
vet jag att jag vilar
med det du trodde du stal från mig
Du kan ta min kropp
men min själ
stannar
här.