Tystnaden har fångat min värld.
Stilla ljuskäglor flämtar.
Blåser ut de sista som jag blivit lärd.
En avlägsen klocka i rummet klämtar.

En enslig stjärna på himlen ler.
Under himlen är jag är jag så liten.
Blinkar, fokuserar och plötsligt är de fler.
Sträcker mig uppåt men når inte sista biten.

Nattens svaga ljus gör mig trygg.
Jag vet att nattens diamanter håller i sina tömmar.
Försöker räkna dem alla där jag ligger på rygg.
Älskar alla stjärnor som väver mina drömmar.