Och när jag inte längre kan fylla mina ark med färger
Målar jag dem med ord, svarta kantiga ord

bakom vackra ord, döljer jag sanningen

ingen vet om, att bakom ord så vackra
kan den djupaste smärtan dölja sig
Ingen vet om
att vi,

är Sorgens barn

Med färger målar man lycka
men bakom färger kan man även dölja sorg

Ingen vet om,
att bakom de vackraste tavlorna,
Gömmer sig de ensammaste barnen

Sorgens barn