Ur den flammande eldens varma kanna,
häller natten ut sina stjärnor.
Vägvisare samlas för att för evigt stanna,
och de söker sina följeslagare bland tärnor.

Bland månens blå nyans syns ljus,
som strilar dagen ner till oss.
I vindens kör hörs ungdomens brus,
där de unga lyser upp likt tomtebloss.

Den klara daggen fyller blad i hagen,
lika elegant som gardinen sakta blåser.
Solen stiger vacker och väcker dagen,
för att sedan lämna plats till natten åter.

Vackra människor i grupper dansar,
ut på ängar till naturens rus.
Några flirtar och andra valsar.
Det lyser långt om natt i varje hus.

Till sist skall snön falla över eldens kanna,
och visa sin charm och återfuktsamhet.
Hur länge skall vi i kylan stanna,
i detta år finns ingen som vet.

God natt min stjärna som sprider lycka,
god natt min saga som ger mig tro.
Nu skall min dröm hera livet smycka,
nu vankas äntligen lite ro.