vintergatan öppnar upp sig
tellus har undansluppit dig

våra ljud försöker rädda universum
men vi är bortom all hjälp
naturvetenskapen lärde oss aldrig
ljus före ljud

kosmos sjuder av död
inget svart och kallt
utan en levande organism
det är inte längre någon schism

essensen av att leva är förstörd
planeternas dödskri sjuder
precis som du, ett halv fult luder
människan försöker bli hörd
det här är deus ex machinas skörd


ångest gav oss en verklighetsflykt
men tonåringars trånande efter nytt
förstörde detta hopp
ge eskapismen dropp



det enda som kan rädda oss
denna abstrakta mening
svarta hål kan slita oss loss
ge oss en försening
utan överliggande mål
ge homo sapiens vad de tål

domedagens enda synd
att ge oss en andra chans
nu kan tonårsflickan rida på sin ranch
ge henne heroin
så kan hon känna sig fin

vi kommer aldrig bli nöjda
bara bli förhöjda
förinta oss