Hon kastade sej på marken från kulor som ven
Över skallen sin
Krälade i blodet från 5 hål i kroppen

Själen letade sej ut som blodet rann i floden
Glömd och kastad in-rullad i matta
Lämnad att dö
En ensam grav
Hemsk sanning förpackad i minnet och ej glömd
Kanske hennes sinne fick frid
Må hon vila i tid
Med skrattat av liv