Dessa ominösa konturers smak
i tystnadens eko, inte i fara
besjunger att få vara en obestridlig
medvetenhet

Det räcker med att andas
för att råka avsky, insatt
i sin egen skitighet, närmare ljuset så
det betyder mer verklighet till alla
hundar, ler lugubert när det växer
växter i tänkande tarmar