Det var en tid, när jag var lycklig.
Jag kunde vakna om mornarna
och känna kärlek till livet.
Jag kunde känna,
att världen var god,
att där fanns något även för mig.
Den tiden är nu förbi. Allt som varit mig
något värt, har nu blivit mig förhatligt.
Livet känns som en enda plåga,
ett enda gissel, som utan förbarmande
låter mig lida alla sina grymmaste helveteskval.

Om ändå jag betalat min parkeringsavgift.