Mjuka steg i mossa,
ett strilande ljus genom grönt virrvarr av barr
en åldrig stenbumling där vandraren vila sin fot.
Sjung min lilla myra
om grönan skog,
du syrsa, stänga din lyra
sjung om bondens lilla kossa,
sjung om de klara fjällbäckar yra.
Seså , skriv nu en not,
om grodans kväden, om trastens koral,
snart är de borta,
snart är betongskogen total,
så, sjung du lilla myra.
Min lilla syrsa stränga nu din lyra
Dansa du porlande bäck,
snart är aven du väck.

Men liv komma efter död,
efter vinter komma vår .
Som när bonden så
ett litet frö
som falla i svarta jord
för att dö,

så en dag allt återuppstår
Hoppet gry
om en himmel och jord
helt renoverad och ny.