Tänk alla tårar jag låtit rinna för dig.
Tillsammans bildar dom stora hav.
Salta pölar på min kudde.
Och änu fortsätter dom att rinna, även fast dom egentligen inte skulle behöva det.
Jag har fått allt jag någonsin önskat mig, men ändå så finns det något sorgset längts in.
Jag vet inte vart det kommer ifrån, vet inte varför, det bara finns där.
Och det känns inte som att det finns så mycket att göra åt saken.
Bara låta tårarna rinna, som dom gör varje kväll.
Har gjort varje kväll i över ett år nu, och dom tar aldrig slut.