Irrar runt i labyrinter
Är vilse
Mörk som natten på vintern
Är ilsken


Jag hatar så mycket
Blir upprörd och bränd
Blir nedstämd, åsidosatt,
Och sen inåtvänd...

Farar för det kommande,
skäms över det som varit.
Klagade i onödan,
Det var ju i alla fall skapligt...

Det var ju himmelriket.
Men jag var för blind,
för döv, känslolös.
Gav dig aldrig någon röd kind...

men jag var orättvis,
egoistisk och dum.
Vill spola tillbaks tiden
när jag nu går runt


i labyrinter
Är vilse
i labyrinter
Är ilsken...


...mestadels på mig...