mattas av alla ljud

de skär igenom hela min existens

kan inte stänga av eller sortera dem

de stör hjärtats rytm skapar ångest

över smärtgränsen

visst jag kan överträffa mig själv

gå på fest bland allt oväsen

då måste jag sitta SÅ nära för att höra dig

jag måste också få en möjlighet att

läsa på dina läppar som en hörselskadad

när jag kommer hem är jag helt slut

måste vila ha det tyst omkring mig i flera dagar

har jag ingen klocka på armen förlorar jag mig

lätt i tiden min inbyggda är lite märklig det kan bli smått

besvärligt ibland..försök inte vara skämtsamt ironisk

mot mig jag missförstår dig oftast går in i mig själv

av rädsla för jag har ingen aning om hur jag ska tolka dig

kanske är du ett hot kanske avskyr du mig

min hjärna tolkar konkret och logiskt

bilderna dyker upp före orden

saker och ting har helt enkelt bara en annan ordningsföljd

men inget fattas det lovar jag dig