Vad du är stark!
Jag fattar inte hur du orkar!
Hade det varit jag hade jag brutit ihop!
För längesen!

Men?

Det går liksom inte att tänka så.
Inte med sjukdom hos nära och kära.
Man får helt enkelt bita ihop.
Böja ner huvudet och gå vidare i stormen.
Se till att stå framför de svagare
och ta den värsta vinden för dom.

Och fånga skratten när man får chansen.
De är som vindskydd i kaoset.