Jag insåg det idag
Med full kraft
slog det mig
hur förbannat arg jag är
över vad som händer
min fina mamma
Den glödande vrede
jag känner
liknar inget
jag någonsin känt förut
Den är stor
och den sitter i hela kroppen
Du ser det inte på mig
men det bubblar där inuti
Hur kan det här hända
min fina mamma
Som alltid strävat
efter att göra det rätta
Som är en oerhört
snäll människa
med en vänlig själ
Det är orättvist som fan
och det gör mig
så förbannad
Men ur min enorma ilska
hämtar jag också kraft
Det är ett sätt att orka
Ungefär som ett gammalt
svart koldrivet lokomotiv
där det står eldare
halvnakna, smutsiga
och svettiga
i det eldsröda ljuset
från hettan inuti loket
och skyfflar på
mera kol
mera kol
mera kol
matar elden
matar elden
mata elden
Så att lokomotivet
ilsket tuffare vidare
längs med spår
och uppförsbackar
Jag matar elden
matar elden
matar elden
Jag ger mig fan inte
Och inte du heller, mamma
Du är vagnarna bakom mig
och jag skall jävlar i mig
dra dig hela vägen
till sommaren
Jag ger mig fan inte
och inte du heller, mamma
jag
skall
jävlar
i
mig
dra dig
hela vägen
tills du blir frisk!