Klockan fortsätter ticka trots att det är mörkt, likt en allsmäktig gud över all vår tid. De svarta visarna drar sig närmre och närmre tolv, en sekund kan ändra ett livsöde. Precis på tolvslaget stannar tiden upp, men i ett hyreshus hörs hjärtan fortsätta ticka med den enkla trummande rytmen hos tiden.

På fjärde våningen står en ung pojke böjd över en toalettstol. Den svarta långa luggen hänger ner för ögonen och döljer ansiktet. Lukten av sprit och spyor slår emot honom och han gråter. Antingen av berusningen eller sorgen av att ingen insåg att han gick. Lika osynlig som vinden.

Nedbäddade i duntäcken på andra våningen ligger två flickor, lika som bär med linblont hår och blåa ögon. De låtsas sova och håller varandras händer, klämmer åt som om det lättar smärtan. Deras föräldras hårda ord fastnar bland väggarna och ekar i deras öron, trots att de inte vill höra. "Skiljas"

I trappan mellan andra och tredje våningen ligger en uteliggare, räddad från kylan en natt. Han har bestämt sig för att ta tag i sitt liv och bli någonting men det är en lång krokig väg att gå. Denna natten glädjs han enbart åt att han hittade någonstans att vara när mörkret föll på.

Han smet in samtidigt som mannen som bor på första våningen. Han kan inte sova för i drömmarna hör han fortfarande smällarna från bomberna som ljuder i hans eget land. Han känner fortfarande marken skaka under fötterna. I Sverige skulle han få ett bättre liv, sades det. Men han var inte välkommen.

Men orden som viskades i deras hjärnor den kvällen fick dem att le. "Du är inte ensam."

I tystnaden hörs klockslagen, först nästintill obefintliga men sedan startar tiden också, lycklig över sitt verk.

För på fjärde våningen kramar en ung berusad pojke sin mamma som viskar att allt kommer bli bättre.

På andra våningen hörs inga skrik längre och två flickor kramar sina föräldrar.

I trappan reser sig en uteliggare och ler åt sin egen tanke. För första gången i sitt liv ska han be om hjälp.

Mannen på första våningen kysser sin frus läppar, i hennes mage gror ett nytt liv, och de får stanna.

Livet i ett hyreshus fortsätter och tända lampor släcks. I mörkets hörs en klockas svaga tickande.