jag har slutat räkna
alla gåtor som döljs i mina ärr

slutat känna när alltings jävelskap
spränger ner min strupe

i en och samma lögn

när jag luras med munter melodi
och slutat tänka för google.se
tar över vinden i mina lockar
och jag färgas

någonstans mellan din tumme och pekfinger
ligger den nypande känslan av samhörighet

och jag ber om mer
minnen