Du är en himlakropp
i mitt blodsystem,
en flamma i ett rött evighetshav
och
bottenlösheten kan vara jävligt skrämmande
men inte med dig som ljuskälla

Jag kan inte släcka ditt temperament,
det är som att fimpa stjärnan i min hand
för du är ju eldklotet som dunkar i mina ådror



Men när du sliter dig loss från min
lustfyllda törnekrans,
kastar ut min aska över havet



vems öde ska jag leka med då?