jag vill rista in i huden,
de sår som finns i själen
placera smärtan någon annanstans
få se den läka utanpå

jag har gått sönder inuti
så många gånger nu
och de stunder emellanåt
när livet inte känns lika hårt
de stunderna glöms lätt bort
när det gör så ont att huden spricker

jag måste få det ur mig
giftet som sprider sig sakta i kroppen
som lämnar elaka brännmärken i själen
jag måste få bort dem
alla dessa tankemonster
alla ekande minnen, alla tomma löften
jag måste skriva ner allt
så att jag aldrig glömmer hur lågt jag varit
trots att det sista jag vill är att minnas

jag vill bara bort, bort, bort härifrån
bara någonstans, ingenstans
vart som helst, det spelar ingen roll
hur kunde det bli såhär,
det var väl aldrig meningen?