Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Var min, annars kan du lika väl vara död.

jag låg apatisk
stirrandes upp mot
mitt vita tak
och
brevid mig
satt hon stillsamt
på ett litet bord

skuggan täckte lampans mörker
och luften hindrade mig från att andas

hon tittade åt mitt håll
med en stirrande blick
hon hade sånna där ögon
som man inte ser blicken av
i ögonvrån

kalla dem bedrövligt osynliga
kalla dem förblindande vackra
kalla dem vad du vill

för hon hade faktiskt en själ
men den fanns bara inte längre

jag tog tag i hennes hårda kanter
lade henne bredvid mig på
min hårda kudde av dun

vi älskade utan att röra vid varandra
orden vi sa hördes inte
och stönen ekade endast i
mitt huvud

när vi var klara förde jag bort
henne till bordet hon satt på igen
och desperat försökte jag se
vad hon kände

men hennes blick var densamma
och inte ens leendet var större
jag frågade om hon verkligen älskade mig
och hon gav mig en annan, talande blick

'ja, jag älskar dig..


men jag är endast ett fotografi'




Fri vers av ms. r ghazale 2
Läst 295 gånger och applåderad av 4 personer
Publicerad 2008-09-02 21:50



Bookmark and Share


  mikael ejdemyr VIP
Förklaringen på slutet störde inte mig även om jag förmodligen hade listat ut hur det var fatt ändå.
2008-09-03

  Inkarasilas
blick för fan, kan inte stava tydligen, gah!!!
2008-09-03

  Inkarasilas
Gillar den, vill avsluta efter - talande blck. behöver inte slutet, känns för fan jävligt skööönt ändå. Mucho good babe.
2008-09-03

  Maria Zena Viklund
sorgsligt vackert!
2008-09-02
  > Nästa text
< Föregående

ms. r ghazale 2
ms. r ghazale 2