Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

En underlig visa

En underlig sång vill jag sjunga.
Den har knappt med rim och reson.
Jag tar ändå ljud i min tunga
och ger er historien i ton.

Kom vinglande där över ängen
på spretiga osäkra ben.
Din levnad hade nyss börjat
ny medlem i världens system.

Du passade inte i festen
för här skulle hoppas i säck
och du var den objudna gästen
så nu måste älgkalven väck.

De band dej om klövar och benen
och svepte dej in i ett skinn
coh bar dej den urfalska renen
men hade ej ont i sitt sinn.

De skulle ta dej till skogen
men lade dej först vid ett hål
och rätt vad var gled du neder
och jag gav till ett stort vrål.

Det fanns mycket vatten i hålan.
Min medkänsla vaknade nu.
Jag hoppade själv ditneder
och fann att jag bottnade ju.

Jag hitta paketet i djupet
och hävde det med möda opp.
Det rann mycket vatten om byltet
med älgkalvens nedsänkta kropp.

Jag bar paketet till skogen,
till skogen med fur och gran
och fruktade allt det värsta
att badet nog blivit din ban.

Jag lindade opp paketet.
Sen ryckte det till i en "hov".
Du var ej så död som jag trodde
Du var vid liv tack och lov.

Du rystade vattnet ur pälsen
och syntes ej vara så krank.
Fast benen var ranka och svaga
så var du i stort utan vank.

Och jag jag vakna ur drömmen
om älgkalvens äventyr.
Och nu jag grunnar rätt mycket
på det som drömmarna styr.

Tillkommen efter en dröm.




Fri vers av Ove Arfwedsson
Läst 201 gånger och applåderad av 4 personer
Publicerad 2008-09-05 16:18



Bookmark and Share


  Ewa-Britt Nilson VIP
Ja så kan man
drömma, då lär
tankarna strömma
det sägs, det är ett
sätt att hjärnan
tömma, men jag
undrar det...
2008-09-05
  > Nästa text
< Föregående

Ove Arfwedsson