Luna, du är månens gudinna
du vita, rena själ
Mörkrets ljuva älskarinna
dess bittra fiende likväl

En sådan vacker varelse
som vakar där i skyn
-en ängels uppenbarelse
med trogen, evig syn

Om någon gång jag faller
så vet jag du mig ser
Ditt ljus mig då befaller
sen ser jag ej mörkt mer

Luna, vad skådar ditt öga?
Är vår värld ond eller god?
Du vet, men svarar föga
ty tystnad är i ditt blod

Luna, bär mig över mörka vatten
Heta sommarkvällar är du sval
men värmer gott i vinternatten
Du minskar djupen i ångestens dal

Vad vore havets vatten
om du inte gav det dess glans?
Luna, vad vore väl natten
utom mörker om du inte fanns?