Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Ödets fullbordan

När jag gick här
första gången
var det vinter
kall is och snö
jag var vilsen
jag var rädd
utlämnad
åt ödet

Nu är det
grönskande
högsommar
Vart för
ödet mig?


Fri vers av Annette Andersson
Läst 564 gånger och applåderad av 5 personer
Publicerad 2008-09-24 18:37



Bookmark and Share

    Maria Malm
Lite vet man..men efteråt kan man förhoppningsvis känna, att det funnits något positivt med det som hänt, att man lärt sig något.
2008-09-28

  Michaela Dutius
Så lite vet man om det som sker....vacker dikt med framtid som ser ut som molnfri himmel
2008-09-25

    sunnanvind
Vad lite man vet egentligen...så där har jag oxå tänkt! Applåd!
2008-09-25
  > Nästa text
< Föregående

Annette Andersson
Annette Andersson