Jag är subjektet
Klumpig, självmedveten
Omgivningen är statisk

Jag förändras
Men systematiskt
Här är jag, i texten

Om några rader
Finns jag inte längre
Men det vet jag inte ännu

Det är en stor rörelse som sveper igenom
En hand, som från ovan

Rörelse, texten för mig framåt
Jag vet inte vad den vill
Är jag en idiot?
Kanske är jag humor

Subjektet, det är jag
Skrattar åt mig själv gör jag gärna
För jag är smartare än min arbetsgivare
Poeten