Någonstans inom mig finns en annan människa.
En vacker sådan.
En självsäker person.

Empatisk.
Leende.
Älskvärd.

Någonstans.

På andra sidan om mina mörka rum.
Mina svarta väggar.
Och mardrömmar.

Mina nedåtgående tankespiraler.
Min frustration.
Mitt hat.

Någonstans.

Jag tror det...
eller rättare sagt; Jag vill tro det.

En person full av glädje.
Av liv.
Tom på ångest.

Någonstans.

Någon-jävla-stans.

Men var?