Jag vill se dina ansiktsutryck och jag vill veta vad du tänker..

Jag vill höra din röst och le åt orden.

Jag undrar vad du gör just nu och hur du känner.

Är du glad, ledsen eller likgiltig?

Jag försöker att tänka positivt men det är svårt att tänka bort det faktum att du är över hundra mil bort från mig, i ett annat land och hur mycket jag än skriker så hör du inte.

Hur mycket jag än behöver dig, saknar dig, gråter och sliter håret från mitt huvud så kommer du inte att komma hit för att hålla om mig tills paniken släpper.

I´m on my own och allt är upp till mig, jag måste ensam försöka klara av att upprätthålla ordningen.
Orka med vardagen för du finns inte längre där för att fånga mig när jag faller.

Ikväll finns ingen där för att värma mig när jag lägger mig i vår säng.

Ikväll och många kvällar framöver, hur många? 40?
Mer?

Och det här gör du av egen fri vilja.