Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

det finns ingen titel till den här och det är som vanligt, jag älskar dig men vill inte bekänna att

vi ser ut genom
ett krossat fönster
och vi har fastnat
i en tid
utan sekunder
minuter
eller timmar
jag vänder mig mot dig
och ser dina ögon
krackelera
hur dina nervtrådar
fräts sönder
jag vet att jag kämpar förgäves
simmar uppströms
men när jag ser på dig
handlar jag
utan att tänka

jag är kall
och
beräknelig
följer aldrig
hjärtat

men det är annorlunda med dig
det är därför jag inte
kan
komma
närmre

jag vågar aldrig förlora
mig
igen




Fri vers av theendofnow
Läst 249 gånger och applåderad av 4 personer
Publicerad 2008-10-19 14:13



Bookmark and Share


  isabel louise
vacker och vemodig poesi. åh så bra skrivet!
2008-10-19
  > Nästa text
< Föregående

theendofnow