Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

SKAMLIGT VILSE




Nu går skam

på torra land

och rodnar lite

lätt förlägen

Märkt av tidens

vassa tand

Hittar inte

längre vägen




Fri vers av Mygg
Läst 244 gånger och applåderad av 8 personer
Publicerad 2008-10-22 11:46



Bookmark and Share

  LassO
skön feeling i dikten
2008-10-22

  arie
det är ju faktiskt också en konst om att våga gå vilse... och jag tycker mig att diktjaget något anar detta i bakgrunden

och när hon väl har tagit sig ur den tillfälliga förlägenheten så


synsvagt finner hon vägen igen

vem lider egentligen mest av den som har gått vilse? hon själv eller omgivningen
och vilse handlar det om geografi
eller om en värdeskala i att vara männsika bland andra människor
och eventuella betydelser däri???

jag tror att det ändå ytterst handlar om tillit
att verkligen ha gått vilse men ändå våga föra sig i det okända
utan handtag att hålla sig i och våga tro på att det ändå blir "rätt" i slutändan

tack för tänkevärda rader
2008-10-22

  berxper
Vilse på stranden, "torra land"...kanske efter att ha varit ute på djupt vatten...
Rubriken och rodnaden skvallrar om förlägenheten.

Men det finns styrka i dikten...det lyser även en djupare insikt!
Ungefär:
-Jag har varit inne på fel spår; har sadlat om och är vilsen!
Nu slickar jag mina sår...

Du har en bra rytm i dikten!
Bravo!
2008-10-22

    ej medlem längre
En kort dikt men mycket intensiv
och stark, den börjar suveränt
och gör att jag absolut vill läsa
vidare, den får mig att fundera;
vem det är som skäms och rodnar
och varför, om hon/han faktiskt
har en egentlig orsak att skämmas
eller inte, varför människan öht
kommit vilse o.sv.
2008-10-22
  > Nästa text
< Föregående

Mygg
Mygg