Mamma, jag tror att jag förlåter dig.

Istället för att bära ilska, som är så slitsamt
vill jag känna kärlek i mitt inre.

Jag vill att du ska må bra, kunna förstå dig.

Jag vill förlåta dig, för mig.

Jag kan aldrig känna respekt för dig, om jag inte förlåter.

Samtidigt kan jag inte heller sudda bort, det som varit.

Jag kan inte ge mer längre, jag har gett allt.
min förlåtelse är det enda som består.
Jag kommer inte att berätta, men jag ska visa,
att jag förlåtit.

Kanske kan du också gå vidare då..



Älskade mamma.