Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

DÅ







När mina fötter inte längre
ville ta ett enda steg
och min hjärna inte orkade
en enda tanke....

DÅ

stod Han där

just i det ögonblick
jag tappade greppet om livet
och allt det som jag trodde
varit min räddning

DÅ

stod Han där

just i det ögonblick
jag släppte greppet
och inte ens orkade
försöka längre

fångade

Han upp mig

tvättade mina fötter
och gav mig
levande vatten
som släckte min törst




Fri vers av Michaela Dutius
Läst 318 gånger och applåderad av 13 personer
Publicerad 2008-10-28 12:14



Bookmark and Share

  Johan Bergstjärna VIP
Är du säker på att det var en "Han"...?
Är glad för din skull, men blir trött på "Han" eller "Hon".
Varför skulle det gudomliga begränsa sej i ett kön??
2008-10-29

    Maria Malm
När nöden är som störst kan hjälpen vara som närmast..hoppfulla och tröstrika rader...
2008-10-28

  Sladjana Zubcevic
"Han upp mig

tvättade mina fötter
och gav mig
levande vatten
som släckte min törst"
Underbart skrivet.
2008-10-28

  Bibbi VIP
En underbar verklighet som Du delar med Dig av.
Tack michael och bokmärke.
2008-10-28

    Ken Cassel
Då stod han där
som en räddande ängel
Vackert skrivet som vanligt ifrån dig

Kramar
2008-10-28

  Ewa-Britt Nilson VIP
Som en röst från
andra sidan precis
vad som behövs, när
man av trötthet sövs
nån som får en på
benen igen, gott för
Dig min vän! Och som
alltid så fint beskrivet!
2008-10-28

  Vilsen Annette-hittar vägen
Vackra hoppfulla rader.
Ett ljus i mörkret
2008-10-28

  friheten
Hoppet finns, trots allt
2008-10-28

  Yvonne
Text som ger hoppet åter till varenda stackars krake. Bra uppställning.
2008-10-28
  > Nästa text
< Föregående

Michaela Dutius
Michaela Dutius