Mellan butikshyllorna på ica stötte jag på en dam;

-Fy fasen,vad allt är dyrt..jag måste köpa strumbyxor,sådana brukar jag sällan använda,men på lördag är jag bortbjuden och ska ha klänning..hjälp vad är det för färg man ska ha!?Vad ska jag välja?

Vad skönt med en okonstlad människa tänkte jag..så vi pratade om en hel del och skrattade högt så att  ett par butiksbiträden tittade småleende och fundersamt.

I entren till ica satt en man från ett varmare land,storvuxen och bullrande bred gjorde han plats på bänken så att jag kunde få sätta mig en stund och låta mina skavsår få andas ut.Snart kom strumpbyxdamen som ville vila sina trötta ben,mannen lyckades med konstycket att på kraftigt bruten svenska få fram;att finns det hjärterum så finns det stjärterum,minsann!Där satt vi och pratade om livet en trivsam stund alla tre.

På vägen hem kände jag mig besynnerligt upplyft..kände mig nästan som jag upplevt ett mirakel, det gör man inte varje dag.