Du börjar med
att mobba mig.
Kalla mig saker.
Bögjävel.
Hora.
Svartskalle.

Stirrar i timmar
på min tvilling
i spegeln.
Tills jag är
övertygad om
min värdelöshet.
Tar piller.
För att
kunna somna.
Gråtandes
i kudden.

Du skendränker mig.
I en toalettstol.
Kallsup efter kallsup.
Övertygad om
att jag ska dö.
Övertygad om
min värdelöshet.
Sluta!
Annars säger
jag till fröken.

Jag blir utfryst.
Sa ju ifrån.
Tar piller.
För många.
Vill dö.
Stirrar på
min tvilling.
Värdelös.
Börjar supa.
Semester
ifrån verkligheten.

Flyttar.
Fyller år
efter år
efter år.
Men skammen,
såren,
ärren
sitter kvar.
Och min tvilling
stirrar
obehagligt.
Värdelös.

Förbannad.
Varför gjorde
ingen
något?
Ska fan stoppa
mobbing!
Nu!
Men jag super ännu.
Sömntabletter.
Tvillingen.
Värdelös.
Vill dö.
Ibland.
Så det rinner
ut i sanden.

Jag börjar reta
en tjej på
mitt nya
jobb.
En värdelös
jävla hora.