ständigt rastlös jag irrar omkring
söker allt utom här eller nu
ständigt saknas en bit i det pussel som är jag
som vägrar falla på plats
vägrar världen vägrar ett nej
och vräker verkligheten omkull
så jag har ett hål i min själ jag inte kommer nånvart med
ständigt rastlös står jag still

jag drömmer att vi läser romaner för varann
eller poesi, noveller, bloggar, artiklar, reklamblad
allt som berör och upprör
jag hör din oändliga röst berätta om dig, om mig
om drömmar och död, om kärlek och liv, om nu, då och evighet

du tar mig till platser jag bara anat förut
jag släpper magfjärilarna fria
låter de lämna med allt som sliter och drar
inget längre kväver och tar
istället du som

håller mig hårt
håller mig nära
håller mig kvar

du tar mig till städer jag endast hört om förut
frivilligt vi lägger oss i deras grepp
jag faller farligt in i Utopias famn
du fångar mig fri

håller mig hårt
håller mig nära
håller mig kvar

du tar mig till sanningar jag aldrig erkänt förut
jag är förlorad för gott
med äkta intensitet tar du in drar du ut
och ingen väg går längre tillbaks
bara du nu

håller mig hårt
håller mig nära
håller mig kvar

visst, jag kanske har en vacker kropp, använd den
(håll mig hårt!)
men jag har en ömtålig själ, låt den va
(håll mig nära!)
om inte, du är kärlek nog att behålla den
(håll mig kvar!)