Ovillig att störa

Ovillig

- som alltid

att störa

reste du
en stilla novembermorgon
när himlen stod i brand

Kvar stod vi

med blicken fäst på den osynliga port
genom vilken du stigit in

Fri vers av Michaela Dutius
Läst 316 gånger och applåderad av 20 personer
Publicerad 2008-11-09 13:56

Skriv ut
Spara som PDF

Lia-Lej Ni blev kvar, men han som for lämnade spår av sig i denna text genom dig...och vilka spår sen!! 2008-11-14

devilsangel Starkt, gripande...ger rysningar som dina ord har en förmåga att göra..så djupt når du in... 2008-11-10

Hanni Wow! Intensiv! 2008-11-10

rebecca d hm...vackert och speciellt...och med en originell inriktning..ovillig att störa...reser igenom den osynliga porten...döden... 2008-11-09

forskaren "resenär utan bagage lämnar sin skugga på livets perrong" Haiku av en av nordens bästa haikudiktare, Ann-Marie Andersson. 2008-11-09

Johan Bergstjärna Många av dom som är överdrivet ovilliga att störa... STÖR genom sin denna sin ovillighet... 2008-11-09

~Leonardo~ Den berör verkligen...porten vilken ingen återvänder. gripande 2008-11-09

anits Vackert, tänkvärt och berörande 2008-11-09

Maria T och där aldrig mer någon går ut Mycket vacker poesi 2008-11-09

korpfjäder Ett avsked i en röd himmel vackert ändå är sorgen så påtaglig när någon reser genom den där dörren 2008-11-09

Bibbi Mycket berörande dikt. Bokmärke. 2008-11-09

Hildegun Relefors Starkt och sorgset! 2008-11-09

friheten Satrk skriven M 2008-11-09

Rolfsdotter Starka ord som griper tag! 2008-11-09

Larz Gustafsson Enormt stark dikt! Gripande! 2008-11-09