Mellan tillfällena då du läste eller skrev låg du utslagen som efter ett partaj. Det var rent av så att du mellan orgasmerna var sysslolös och uttråkad. Ibland fördrev du tiden genom att bläddra i magasin med glättat papper medan du vräkte i dig mat för en hel oxe på kinesiskt porslin. Söndagen framför dig var bara en dröm som ingen skulle komma ihåg. Och du låg ner när du skapade dina barn och du började och slutade varenda dag på detta sätt.

På bilden såg du sömnig ut och ametisten var full av könsord. Du hade inte sovit ordentligt sedan du var i Singapore där du påverkad av ett tunt lager snö kastade dina juveler åt de nästdyraste hororna i en Chinatown utmejslad av väder och vind. Näsborrarna var fulla av dun och på natten talade du till Myrian, ditt marockanska kärleksbarn som springer i dina soptunnegränder där du jagas av hundar och så länge det finns liv kanske era vägar möts.                                                             

Mötet med hennes ryggtavla, orden som stod där i tatueringen. Asen hon hatade och sände till ett murket släktträd. Ni satt runt lägerelden. Ni var tillsammans. Morgonen var ljus och vacker. Du tog ett dopp med dina tankar under vågorna och den långa babyn älskade under kraftig berusning. Hjärtat bultade av hat och allergi. I lungan låg en hel Marlboro som skulle bli sönderfräst och wokad. Hon spelade vänlig som en listig djävul som sade saker att ångra i evighet. Hennes minne av dig låg som pärlsocker och smittkoppor på halsen och han kysste bitarna, det mättade riset tills gatan var röd av charm. Han ville låsa upp en dörr och inte passa någon tid. Han ville gå in i det rummet och göra saker som hon tyckte var galna när ingen av er kunde sova.

En sjuk och okuvlig ande ville bara slå sig ner vid hennes bord och säga som det var. Att hon inte existerade i egentlig mening. Att hon var ett av misstag transporterat ansikte. Att hon inte levde efter att hon vek runt hörnet och att hon framför allt skulle bli en dålig mor och en fara för sina barn. Hennes många älskare kom inte och brände hål i sina plånböcker och sades inte vara så vansinnigt vackra. Himlen och helvetet i hennes grannlägenheter, det förflutna som ständigt förändrades när verkligheten erövrades, en passion som inte kunde besvaras, allt var en smutsig familjehemlighet som ställde in vår traditionella middag.

Rävfotot var försvunnet från kylskåpet och den påträngande mannen knuffade henne genom fönstret ner till den himmelska fridens gator. Hon dog på tre olika sätt och hann med att skicka tre alternativa bilder åt dig. Den ena var utan kläder. En annan föreställde förövarens dregel och spott i kyssar. Den tredje visade hur Myrian omhändertogs av en   myndighetsperson helt utan pigment. Stolt visade du upp alla tre ledtrådar när din gäst gick för att hämta en ny öl och tog en slev och en munfull av den stelnade äggtoddyn.