Du skyr inga medel, manipulerar och ljuger

Du som sa du var min vän,

jag läser rakt igenom dina dimmiga ögon

Jag vågar inte tro på ett ord, för sanningen

är den, att det inte finns någon sanning alls

Du tror på dina lögner som en dogm av sanning

Sjuk in i själen, bortom räddning från mig

Mitt vårdande jag strider en kamp mot mitt förnuft

Rädda den som räddas kan....mig själv

För jag kan inte förändra det som rusar i ditt sinne

Inte eliminera dina lögnbeklädda ord

Jag kan bara välja att inte finnas för dig, trots att det gör ont

Bortom alla försvar och lögner finns en sargad själ

en underbar människa gömd i falskhet och flykt

som kämpar mot demoner jag aldrig mött

Så förlåt mig för mitt avstånd

min distans och min tystnad

jag kan inget mera göra

Jag hoppas du en dag vaknar

Du slumrande själ av toxin