Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

"Ibland måste man låta allting..bara...vara"

 

Det var när du lutade dig fram och frågade om du fick kyssa mig som jag förstod

Att jag återigen tagit fram kåtheten i en man,

jag är tydligen bra på det,  jag börjar bli van

 

Samtidigt som du smekte av mig kläderna njöt jag i sorg,

för jag visste någonstans att det var allt jag fick ge,

allt du ville ha

 

Och dina perfekta läppar lekte med mina och smakade längtan

och Champange

Dina händer berörde både min hud och själ, som legat i dvala och inte vågat

 

Och din ärlighet, den som jag önskade, men nu önskar bort, vill jag inte längre höra

Jag vill leva i ovisshet och få drömma om allt som kan bli,

 och allt det du kanske inte är djupt därinne

 

Jag orkar inte tolka och fundera, jag vill bara vara, enkel

 och fri från alla rädslor

Så är det bara det du vill, så gör det igen, innan jag är sårad och det är försent....




Fri vers av Kameleont
Läst 578 gånger och applåderad av 9 personer
Publicerad 2009-02-02 11:30



Bookmark and Share


  Cosmic Johanna
Mycket berörande text...som inte släpper taget,

du har satt ord på något så mänskligt och sårbart...

applåder!

bokmärker*
2009-03-13

  Ulf Popeno
Den där känslan är värd en text, när vi försöker göra en evighet av en liten stund, när lycka är så förbannat dyrköpt att det knappt går att hyra, när kärlek har blivit en konsumtionsprodukt och en älskande blivit en spegelreflektion. Sorgesamt.
2009-02-02
  > Nästa text
< Föregående

Kameleont
Kameleont