Du dimhöljda måne vandrar din tysta ban,
sprider ditt ljus över landsbygden och på stan.

Kanske vet du inte hur mycket du mig påverka,
kanske blir du blyger om jag för dig berätta.

Full och lysande eller som en smal skära i skyn,
på alla sätt, är du för oss, en förtrollande syn.

Smyckande du vår mörka natthimmel dekorera,
du slutar aldrig oss människor att faschinera.