Jag får främmande varje morgon av en liten fin talgoxe.

Den sätter sej på mitt vädringsställ på balkongen, där sitter
den och tittar in och lägger sitt lilla huvud på sned.

Jag pratar alltid med den lilla fågeln den är inte det minsta rädd.

Min pappa älskade småfåglar han matade dem jämt, de pickade på
fönsterrutan när maten var slut.

Han hade till och med fixat beslysning inne i fågelstugan det såg så
mysigt ut.
På sommaren när vi satt ute och fikade så var det fullt med
fåglar runt oss.

Talgoxen är nog en hälsning från andra sidan och min älskade pappa,
så tror jag!