Jag jobbade på lager när jag var 19. Jag skrev ner den här på två servetter som jag fortfarande har kvar, det var i slutet av november det året. Jag lärde mig att jag aldrig skulle stå ut som arbetare...
Arbetare
Torkade i askan
Gråvit en tisdagseftermiddag i november
Bland falukorvar och snus
Bland uppslitna konsumpåsar på snöslaskiga parkeringar
Som om änglar kunde känna ångest
Som om fåglar kunde jaga fångenskap
Som om blodet kunde stanna i mina vener
Onsdagseftermiddag och solen sjunker tidigt
Outhärdligt tråkigt bland pappkartonger och frigolit
Ljudet av truckar sticker hål i lagerarbetarnas hårda skinn
Några faller ihop på golvet
Kvävda skrik och snåla gester
Blodet flyter rött och vackert
Färjar de utnötta cementgolven där meningslösheten skrapat sand
Fåordig kafferast med utsikt mot parkeringsplatsen
Spräckligt snötäcke och fyrkantiga gamla Volvo
Torsdagstristess och snart kommer helgen
Och sen kommer nästa vecka
Jag ser mot trapporna
Ser hur blodet forsar ner
Stort rött hav
Kommer dränka tristessen och spola bort den gråa snön