Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

ondskans makter i himlarymderna




längs ut
på toppen av en gren
droppen

som vägrar att falla

omkring denna


kamp
kalla ögon
omöten




inuti finns iverterade hål
som öppnar sig 

likt en upphetsad brud
mot ondskan själv



och jag tänker 
när jag för mina oljekritor över det vita arket

att varhelst det finns 
ett ofyllt
en lucka
ett litet litet glapp


så kommer han att fästa där



ont ont ont
i arm och strupe



men fall inte
snälla


fall inte








Fri vers av Hannadraken
Läst 313 gånger och applåderad av 7 personer
Publicerad 2008-12-04 11:18



Bookmark and Share


    Elina Möller
För mig blir det en krock här och det är just precis så det är. Hur hon står med sina oljekritor, bestämt och envetet täckande det som fortfarande inte är täckt och så ändå kommer det onda där. Att bestämt kämpa men ändå hänfalla åt det destruktiva. Och slutet, ändå en bön om att inte falla. Så läser jag, åtminstone.
Konstig kommentar det här blev. Ville mest säga att den här texten berör och har fått mina ögon att tåras.
2008-12-06

  Maria Zena Viklund
starka ord, väl skrivet!
2008-12-04

  Eva Langrath VIP
Omöte, ett ord som på knivskarpt sätt beskriver möten utan möte. Tankar jag får är också kamp med att sätta sin gräns.

Eva
2008-12-04

  Jojo
starka ord som berör

omöte - ett ovanligt bra ord!!
2008-12-04

  Larz Gustafsson VIP
2 Kor 10:3-5

Ef 6:12
2008-12-04
  > Nästa text
< Föregående

Hannadraken
Hannadraken