Pånyttfödd om våren förhoppningens tid
Löfte om sol, sommar och frid
Smygande kommer sedan höst
Utan förbarmande eller tröst

Ta tillvara dagen du vet inte när
Likt timglasens sand tiden för dig ute är
Känn alla känslor lev som du innerst inne vill
Tiden den snurrar fort och står aldrig någonsin still

Det lilla lövet skälver uppå sin gren
Vinden berättar att timmen är sen
Det faller stilla mot snöklädd mark
Till sista vilan intill ett stycke bark

Tiden ilar snabbt, blint vi alla rusar
Utan att någonsin höra träden som susar
Kanske barndomen kan liknas med våren
Sommaren ungdom och medelålders åren
Hösten ålderdom timmen är slagen
När vi liksom lövet möter den yttersta dagen