Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Min älskade följeslagare när jag bodde i Brasilien som tyvärr nu är i djurhimlen men hon hade en uppgift att lära byfolket att inte kasta sten och spotta efter hunder. Bevarar henne ständigt i mitt hjärta


Patrizia

Patrizia

Fjunlätta steg på en varm sandstrand
Tårarna rinner på min kind
Saknar gemenskap en värmande hand
Känner närheten av en varm vind

Då kommer du skuttande framåt där
Glad du hoppar uppå mina ben
Skådar en bedårande ängel just här
Med fyra ben och en päls som är len

En resa inåt alla en dag måste göra
Men be och hjälpen finns snabbt där
Din vädjan det goda alltid ska höra
Det finns en som ständigt håller dig kär



Han sänder sina änglar i olika form
För att vi inte ensamma ska vara
När det inuti en människa blåser storm
Hjälper han oss att våra prövningar klara




Fri vers av duvan59
Läst 200 gånger
Publicerad 2008-12-10 21:40



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

duvan59
duvan59