Formade denna dikt när jag reflekterade över otrohet och alla människor som utsätts för detta.
Snesteget
Säg lilla vännen älskade du mig
undrar rätt ofta för jag var din tjej
sveket du gjorde tidigt en vår
har i mitt hjärta ristat in djupa spår
gräset på den andra sidan var ej så grönt
som du trodde när du för stunden hade skönt
du valde bort kärleken vi hade du och jag
för att köttets lusta i ögonblicket var för svag
Minns dina böner och tårar likaså
men du om någon borde kanske förstå
att ingen väg tillbaka för oss fanns att finna
mitt hjärta kunde du inte mer återvinna
Tiden har flytt och läkt gamla sår
idag är jag klokare och handlingen förstår
bekräftelsen var ett behov för dig just då
känns lättare att vidare i livet nu gå
ska inte grubbla ska glömma bort
tiden flyr undan livet är kort
vet vad man har men ej vad man får
när man genom livet helt oskyddat går