Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Jag är ingen bakåtsträvare men inser att vi tappat en del på vägen i vårt materialistiska strävande.


Gemenskap


Säg kära vännen tänk hur livet förr var
När de gamla strävade likt sin mor och far
En gemenskap som handlade om att hjälpa varann
Kanhända en saga för god att vara sann.

Jag har hört berättats om gammal och ung
Som levde tillsammans var dag som var tung
strävade alla för att i livet tillsammans gå
Idag kan vi inte ens våra käraste förstå

Omtanken fanns där och ville människans väl
Materialismen kunde inte köpa deras starka själ
Vad hände vart tog omtanken vägen en gång
Förlägenhetens röst gör nu natten kall och lång

När smög konkurrensen in i våra hjärtans vrår
Som skapar elände och att vi ensamma går
För att egen personlig vinning alltid uppnå
kan barnen vårt leverne någonsin förstå

Eller protesterar de när de våra saker förstör
Kanske är det deras vanmakt i skriken vi hör
Vakna vi kan ändå göra något här och nu
Vad som ska ske bestämmer jag och du




Fri vers av duvan59
Läst 159 gånger
Publicerad 2008-12-13 12:58



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

duvan59
duvan59