fem trappor upp
det är avdelning 89 och jag undrar om du vet
hade jag kunnat byta
tusen gånger om

två koder
tre nycklar
och en enda lång korridor
det står skrivet ångest här på väggarna
det dofta sjukdom här inne

fem sköterskor i vitt
eflte dörren på vänster sida
stort leende och tomma ögon
jag undrar om du vet....

det finns mycket vi inte pratar om idag
två månader sedan sist
det krävdes
två sköterskor i vitt och
tretton minuters övertygelse

men vi sitter här nu du och jag
ser mig omkring
du är åtta mediciner tyngre
ändå passar du inte in här

du talar om tomma dagar
om timmars fönsterskådande
du talar om framtiden
talar om ljus

jag talar inte om de
tusen tårar tommare jag är
talar inte om saknaden

sjuttiotvå minuter
tre adjö
och jag vandrar
mot en alldeles för full buss

månsken och regn
vackra ord
eller
mina ord
de kan inte hjälpa dig nu

men jag undrar om du vet
alltid
tusen gånger om