lilljäntan gick omkring utan mening utan mål

gick in på östermalmshallen, tog en korg i bara

farten, ville inte handla bara gå omkring, anden,

själen manade, tårar rann innuti, utanpå var mörkret

"Gud min Gud varför ger Du mig inget tecken, varför har Du

övergivit mig, igen och igen och igen??"

lilljäntan såg honom i ögonvrån, han var på väg fram till henne

han...HAN... varför log han?

Vet Du sa han, jag ser din sorg, den är över Dig, som ett stort

sorgeflor. Men vet du? Från och med i dag så kommer allt bara

att bli bättre... Jag ska be för dig... Gud älskar dig....

lilljäntan kände tårarna, nu rann de utanpå, förlösande..

någon, han men de snälla händerna, och ögonen som man

kunde drukna i. Han hade sagt de förlösande orden.......

allt blev bättre

han gick in på östermalmshallen kände att något förde honom fram kände sig nästan radiostyrd

han hade vaknat på morgonen med en bön på sina läppar för någon, men visste inte vem..

han såg henne i ögonvrån och direkt så visste han att det var hon som skulle ha budskapet.... hon som hade spökat i hans sinne sen den dagen han såg henne springa genom regn över gårdsplanen en midsommar dag....

han visste att han måste vara lydig nu...

han gick fram och sa,  Vet Du.........?

några månader senare när vintern bet som värst så tog

lilljäntan sin mor till byns största köpcenter

matkassarna blev många, ingen hjälp fanns att nå som kunde bära

hej vill du ha hjälp? det var han med de snälla händerna, han med ögon som man kunde drunkna i..... han hälsade artigt på hennes mor som sände sin "dohtar"  några frågande ögonkast...

ända fram till porten körde han dem, sen bar han upp alla matkassarna...

den kvällen pratade lilljäntan och hennes mor om mannen med de snälla händerna och ögon som man kunde drunkna i..

några månader senare....

han var ledsen, allt var fel.....

gick omkring på centrum utan mening o mål...

Hej!!! det var hon med de vackraste ögonen i världen

och ett namn som fick änglar att dansa...

Hur mår du egentligen?

Ganska dåligt tror jag...

Jag är inte så bra på att prata svenska....

men jag är en bra lyssnare, du kan prata med mig

ring mig... här är mitt nummer.......:)

en kväll ringde han

en kväll svarade hon

nu har många år gått

hon lever sitt liv 

han sitt

han ber

han bär

henne

fortfarande 

som en

osynlig

tattuering

i själen

en del möten i livet

formar oss mer än andra

ett sånt möte var

mötet med lilljäntan

en liten bit av himlen

som jag alltid bär med

mig, och visst händer det

att jag funderar, vad hade hänt om jag

inte gått fram till henne den gången på

östermalmshallen??

hade jag kunnat levat med mig själv då?

om jag hade vetat om vilken smärta

det skulle komma att kosta oss bägge två?

antagligen skulle jag göra om det i morgon dag..

men man behöver ju inte kyssa en ängel för att

få behålla henne i hjärtat...

får tänka på det nästa gång jag vaknar

men ett budskap på mina läppar.....

det här mötet kostade en bit

av mitt hjärta

men det var det värt

det var det värt..........

kb