Jag satt på en buss

den var full med japanska turister

mer än turister

var de söta skolflickor
fnittrande

jag var förresten den ende jag kände igen där

så turistbuss

var det jag som var Besökare någonstans

men de tre unga kvinnorna längst fram

var som tagna ur en Actionfilm

eller var jag den Osynlige mannen

asiaterna
fick en
väska

mitt inre bävade

hjärntvättat av medierna

ofrivilligt motsträvande
så ändock
inte lika tankestyrt som andras sinnesminnesmembran

flickorna öppnar
sin väska

ur väskan doftar parfym
höres skrik

jag rycker till

de har fått parfym

denna gåva som fortsätter att ge

en flicka öppnar
parfymen
med skruvfäste mitt på

som

en

giftgasbehållare

FAN! för mitt livliga intellekt och min ocensurerade fantasi

en flicka hostar

hon faller

fler flickor öppnar skrattande

utan reaktion
för deras gåva kommer först

(såg jag inte det här i den bizarra överhypade Battle Royale...nej...fortsätter)

snart vänder sig några flickor om

jag drar sakta upp tröjan över näsan och tänker

hur satan skall jag ta mig ur det här nu igen

varför måste jag alltid överleva motgångar i mina drömmar

är jag sövd av SÄPO för att testas om jag är lämplig
som deras nya Hjälte

en riktig hjälte och ingen klant Hamilton
än hur många som spelar honom

och hemskickas igen innan jag vet vad som hänt

kanske UFO märket i halsen inte var små gröna män som 20-åring

och Karlavagnsleverfläcksmönstret i trianglar på vänster nedre arm
är naturligt...isåfall älskar jag Naturen
än mer

Flickan sover

Flickor skriker

mitt hörselintryck för två minuter sedan består

och jag tror de skriker av glädje tills jag ser den rosa gasröken
ur hennes kläder och vet att behållaren där är öppnad
den strömmar upp ur hennes hår

under henne
runt henne
nu i henne

jag ställer mig upp och öppnar bakdörrarna med panikknappen

dumma Agenter
amatörer överallt

"I'm surrounded by idiots and morons"

tanken är snabb, tanken efter är
vilken tur

jag springer - jag rusar

jag ser gatan ner till macken i Hembygden

kom vi inte längre än så här

min busshållplats är fem meter bort men jag springer som det vore
5 km

måste vara för att jag missade så många bussar som yngre
vissa förstod att jag var sån och väntade en minut
andra drog

vad väntar dom sig
hippies använder ingen klocka

jag springer i ultrarapidslowmotion

Agenttjejen kommer ur bussen

blond såklart

själv föredrar jag mörka mysteriska vackra mörderskor

var fan är Evangeline Lily någonstans

det är ju jag som skriver manus
och jag är Lost

en flicka springer som också förstått samma sak som jag

en själsfrände i nöden

tänker jag

vilket jävla tillfälle att skapa nya kontakter

är det sant som dom säger att i döden får vi möta alla gamla Soulmates
och släkt från nu och förr i tiden

även Framtiden
varför inte innan?

är det nåt diaboliskt sataniskt Demonspel som gör att vi ska
irra runt här som vildhöns släppt ut i vårbete
för att se vem som blir ensam
eller finner andra på samma väg precis som spelet vet det

den japanska lilla flickan skriker

den blonda Agenten springer efter henne
kastar en blick mot mig som ramlar under, bredvid, i häcken

blicken sa
"dig tar jag sen"

ja men helst utan pistol, tänker jag

Bussdörren jag öppnade vädrar ut det mesta av gasen innan den nya
hinner sprida sig

nya flickor kommer ut

den blonda Agenttjejen blir förvirrad
jag ser min chans

flickor springer överallt

jag springer tillika

Agentglinen var nog inte tillräckligt tränade ändå
och ganska fegt att ge sig på
skolflickor små

och söta

"ska du börja rimma nu igen, börjar du vakna..."
tänker jag i denna samproduktion av Action, Romantik och
lagom mycket erotik estetik
av mitt Undermedvetna

innan jag springer ut på fälten hemma där jag känner igen mig och
inte dom
och in i Dimman
in i ljuset från detta mörker
nedanför den gamla Kyrkan
där vi som barn lekte och där min far nu ligger

springer nu söta Österländska japaner i skoluniform

där alla ändå inte omkom

och kanske var jag Hjälten

i min dröm...

LPWJ 06/01/09