FRÅGAR VEM DU ÄR

Ser en vacker tavla, ser en vacker bild,
en målning som dig frågar, den frågar vem du är

Du svarar jag är världen, du säger jag är livet,
du pekar mot dig själv, mot ditt inre

Längs stigarna i skogen, längs radhuslängorna,
sprider sig en undran, frågan vem du är

Vem hör dig när du ropar, vem ser dig där du står,
och pekar mot dig själv, mot ditt inre

Lurad på din bror, dina systrar finns ej till,
du blir lurad på dig själv, du frågar vem du är

I ett brev med kalla fakta, får du veta hur det är,
det pekar mot dig själv, mot ditt inre.

Utanför fönstret, växer rosor och syrén,
en bild av Sörgårdslycka, som frågar vem du är

Och du går från rum till rum, i en anonymitet,
som pekar mot dig själv, mot ditt inre.

Frågar vem du är famnar i blindo, men ser klart ändå